Tips när det låser sig på scen

veronica-carlstenVeronica Carlsten är skådespelare och improvisatör med 15 års erfarenhet av impro. Hon är med i IT’S huvudensemble och har spelat »Lost in Translation« sedan starten för 4 år sedan. Hon har undervisat i improvisationsteater de senaste 10 åren, men håller numera främst på med utbildningar för företag med impro som metod. Veronica är i startgroparna för ett nytt företag med kollegan Lisa Holmberg, som har lång erfarenhet inom HR, som lanseras i januari 2018.

Häromveckan fick jag ett meddelande från en elev som berättade att han kände sig totalt blockerad på scenen. Det här hade pågått en längre tid och han undrade om jag hade varit i samma situation samt om jag hade några tips för att ta sig ur det.

Det senaste året och kanske särskilt de senaste månaderna har jag intresserat mig för vad som händer med oss när vi blir stressade och får prestationsångest. Därför var detta mail så himla roligt att få svara på. Nu fick jag försöka sammanfatta allt det jag har förkovrat mig i på senaste tiden.

Först och främst, vi har alla varit med om det här, eller hur?

En del beskriver det som att de känner sig låsta, som förstenade, att de inte vet vad de ska säga eller göra, vilket leder till att de hamnar i väldigt passiva positioner. De håller med sina medspelare men gör inte så mycket mer. Andra snackar sig igenom paniken, vilket är särskilt vanligt bland mindre erfarna improvisatörer men kan hända oss alla. En del skulle nog säga att man känner sig allmänt dålig, tafflig, stel och konstlad. Det sistnämnda stämmer nog bäst in på hur jag brukar känna mig när det händer mig.

En vanlig strategi för att slippa hamna i detta läge är att spela säkert, att göra karaktärer man brukar göra bra, låta sina medspelare gör sånt som de brukar göra bra, att kanske alltid gå in tidigt på scen eller alltid vänta till sist. Allt för att försöka ta kontroll. Detta kan jag verkligen känna igen mig i när jag rannsakar mig själv. Att hålla på mycket med impro gör ju att vi blir bättre på att hantera prestationskraven och blockeringarna, men vi blir också bättre på att hitta strategier för att inte hamna i detta obehagliga läge.

Så, när och varför hamnar vi i detta låsta läge?

När vi vill göra bra ifrån oss, skulle nog de flesta svara. Kanske när det finns någon i publiken som vi vill imponera på. Eller när vi jobbar med ett svårt format som vi vill ska bli så bra som vi tänker att det skulle kunna bli. Eller när vi tycker att alla andra gör så himla bra ifrån sig, sjunger bra sånger, är roliga, smarta etc.

Vi måste komma ihåg att impro är en av de mest stressande saker vi kan syssla med. I undersökningar har man kommit fram till att många är mer rädda för att stå framför folk och prata än döden självt. Så det är inte konstigt att impro frambringar stress och prestationsångest. Men vad händer då vid stress? En sak som händer är att kroppens »fight or flight«-system går på. Ska jag stanna och slåss eller springa därifrån? När »fight or flight«-systemet kickar igång får vi tunnelseende, svårt att lyssna, svårt att koncentrera oss, och vi tar sämre beslut. Vi blir helt enkelt lite dummare. Detta skapar det som vi upplever som en låsning.

Här är några tips och trix som jag tipsade studenten som mailade mig om, och som jag kommer påminna mig själv om i resten av mitt improvisatoriska liv. Tipsen kan appliceras på andra delar av livet också. Stress och prestationskrav drabbar oss ju inte bara på scen.

Efter vissa av punkterna står en referens på en bok eller en föreläsning som jag rekommenderar för vidare läsning.

  • Försök inte att vara bra. Sträva aldrig efter att göra ett game eller ett format perfekt. 
Det kommer göra att du vill undvika misstag och du kommer bli mindre öppen och mindre spontan.
  • Gör djärva val. 
Gå utanför din komfortzon även om det känns helt fel och ger ångest. Du kommer lära kroppen och hjärnan att det är ok och du kommer bli mindre stressad i långa loppet!
  • Fokusera på de andra. 
Var generös, hjälp dina medspelare. »Make your partner happy!« 
Det kommer distrahera dig och göra dig mindre självmedveten. Dessutom minskar stresshormoner när vi fokuserar och hjälper andra 
(TED-talk: »Make Stress Your Friend«, Kelly McGonigal, )
  • Var sårbar och var beredd att tappa kontrollen. 
Vi tycker om att se andra människor sårbara och nära att tappa kontrollen på scen, men ogillar ofta när vi själva är där. Ändra perspektiv! 
(Bok: »Daring Greatly«, Brené Brown
  • Ta ögonkontakt.
 Ögonkontakt och fysisk kontakt med dina medspelare utsöndrar hormonet oxytocin som minskar stresshormonet kortisol, vilket ger mer lugn och välbehag vilket i sin tur gör dig bättre på att lyssna, vara spontant och ta beslut.
  • Använd ditt kroppsspråk för att känna dig mer säker. 
Sträck på dig (gör en »Power Pose«) om du känner stressen smyga sig på. Det förändrar kroppens hormonbalans genom att minska stresshormonet kortisol och ökar testosteronnivåer vilket bidrar till mer risktagande och mer självsäkerhet. 
Att ändra kroppsspråket t ex när vi går in i en fysisk karaktär fungerar också som distraktion, men kan ibland leda till att man blir för fokuserad på sig själv och missar att lyssna.  🙂
    (Bok: »Presence«, Amy Cuddy. TED-talk: »Body Language Shapes Who You Are«, Amy Cuddy)
  • Ta ett steg tillbaka: Lyssna, titta, känn. 
När vi tänker för mycket på lösningar är frontalloben i hjärnan väldigt aktiv. Man kan ibland känna att man nästan får ont i huvudet när man tänker för mycket. Då tenderar hjärnan att låsa sig och det blir svårt att lösa problemet. Ett tips då är att låta frontalloben vila genom att ta ett steg tillbaka och titta på scenen, lyssna vad som sägs och känna hur kroppen känns mot golvet t ex. Då kommer lösningarna oftare av sig självt. Detta är också något man tränar genom mindfulness.
 (Bok: »Hjärnan på jobbet – lugnare, smartare, effektivare«, David Rock)
  • Lek och ha kul! 
Det skapar en cocktail av hormoner som gör oss gladare, presterar bättre och gör oss mindre stressade (TED-talk: »Play is more than just fun«, Stuart Brown). Man har funnit ett tydligt samband mellan känslomässigt tillstånd och insikter. Ju gladare vi är desto lättare har vi att komma till insikter och lösningar.
  • Prata om prestationsångest och låsningar med elever och med varandra. 
Prata om hur vi kan våga vara mer sårbara och modiga. Detta är en mänsklig reaktion som drabbar alla på ett eller annat sätt i ens improkarriär och i andra delar av livet.

Jag är övertygad om att alla ni briljanta improvisatörer där ute också har tips och trix ni använder er av och som ni lär ut till era elever. Det skulle vara väldigt intressant om ni ville dela med er av dem i kommentarerna nedan!

__________________________________________________________________

förlagslogo

Bloggen om improvisationsteater kommer till dig
med kärlek och omtanke från Improvisationsstudion Förlag
redaktör: Sara Beer

 

 

Dela sidan med någon
Detta inlägg är publicerat i Bloggen om improvisationsteater, Bloggen om improvisationsteater och taggat , , , , , , , . Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar eller en trackback: Trackback URL.

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*

  • Improvisationsstudion i sociala medier

    Följ oss där det passar dig bäst...

  • Senaste nytt och bloggen

    Här får vi nyheter samt möta tankar, drömmar och idéer om improvisationsteater. Varje fredag bjuder vi in improvisatörer från olika teatrar, både i Sverige och internationellt, att skriva om sina visioner och inspirationskällor. Den här bloggen är en diskussion om improns form och framtid ur olika perspektiv – personligt och professionellt, kulturpolitiskt och konstnärligt.

  • Alla inlägg