Om sanningen ska fram – what’s funny?

Inte är väl sanning det första en tänker på i impro-sammanhang? Jo, blir det enkla svaret om du frågar Jill Farris, Rama Nicholas och Felipe Ortiz, workshopledare under DIG Improv Festival som arrangerades av Stockholms improvisationsteater för tredje året i rad.

Workshop under DIG Improv Festival
Jill Farris

Vi har väl alla någon gång (eller två) upplevt att våra scener plötsligt drar iväg åt alla håll och kanter och plötsligt är vi där – i »crazy town«. Vi kan visserligen själva ha hur roligt som helst på scen när det händer, men handen på hjärtat, är det verkligen lika roligt för vår publik?

»Förmodligen inte«, säger Jill Farris, improvisatör och konstnärlig ledare för Unexpected Productions, en av de äldsta improvisationsteatrarna i Seattle. »Vår publik vill tro på oss, tycka om våra karaktärer och hejar på dem men förlorar snabbt intresset när de inte känner igen sig i det som händer på scen«. Hon menar att seriositet och realism är receptet för en fängslande, rolig scen. »När vårt arbete på scenen är seriöst och realistiskt kan vi inspirera varandra att upptäcka det roliga istället för att uppfinna det – och på så sätt tillfredsställa vår publik. Krydda sen för all del scenen med några element av komisk absurditet – et voilá!«.

Självupplevd erfarenhet frigör stor humor

Rama Nicholas är producent och improvisatör på Impro Melbourne i Australien. Hennes devis är att ovanliga saker händer vanliga människor varje dag. »Sanning och naturalistiskt spel är det som gör karaktären mer trovärdig på scen och får berättelsen att bli mer meningsfull«. Att improvisera utifrån självupplevd erfarenhet och känslomässig uppriktighet frigör magi och stor, stor humor«, säger hon. »Det betyder inte alls att vi inte kan spela befängda scener, för även i en galen värld, där rymdvarelsen friar till sin älskade, är trovärdighet och ärliga reaktioner den största gåvan vi kan ge vår publik och varandra«, menar Rama Nichols. »Publiken vill kunna säga – Ja, om jag var den rymdvarelsen, skulle jag ha reagerat precis så där!«

Kroppens sanning

Felipe Ortiz har grundat och driver La Gata Cirko och PICNIC impro i Colombia. Under festivalveckan upptäckte vi med hans hjälp hur fysisk teater förhöjer realism. Till exempel lärde han ut tekniker hur man enkelt kan skapa fiktiva föremål och komma ihåg var man ställt dem (för vem har väl inte gått rakt igenom en vägg eller ett bord) och hur man använder kroppen i tysta scener. »Din kropp kan överraska både dig, din medspelare och publiken och ta dig till oväntade platser!«, säger han. »Att arbeta med kroppens sanning är en gränslös källa till kreativitet och inspiration. Samtidigt är att använda kroppen som verktyg ett av de bästa sätten att undvika blockeringar – för kroppen ljuger inte.«

Summa summarum – den bästa humorn och det hjärtligaste skrattet kommer alltså från en plats av sanning. Tack till alla workshopdeltagare, Stockholms improvisationsteater, Jill Farris, Rama Nicholas och Felipe Ortiz.

Text & foto: Annika Englund

 

Annika Englund är pedagog och Front of House Manager på Improvisationsstudion. Hon är också medlem i improgruppen Byrån som spelar sin föreställning Impro Noir lördagen den 20 oktober kl.19 på Improvisationsstudion, Skånegatan 63.

Bloggen om improvisationsteater kommer till dig
med kärlek och omtanke från Improvisationsstudion Förlag
redaktör: Sara Beer