Rapport från LA

IMG_3420 - Copy

Martin Geijer är en av de mest erfarna improvisatörerna i Sverige och har startat flera av de improvisationsteatrar som finns i Stockholm idag. Med sin långa erfarenhet är han idag en av de främsta pedagogerna i Sverige när det gäller improvisationsteater, kroppsspråk och kreativitet. I dag driver han Improvisationsstudion och Improvisationsstudion Förlag. I december reste han till Kalifornien för att kolla in den amerikanska impro-scenen.

 

 

Groundlings

Den första föreställningen jag såg i LA var ”Cookin’ with Gas”, en långkörare på repertoaren i kortformsformat. Improvisatörerna, fem män och två kvinnor samt två musiker, leddes av en regissören Deanna Oliver, vilken skötte publikkontakt och presenterade tekniker och set up av scenerna.

Den fullsatta salongen (130 platser) i intim kontakt med tom scen med två stolar och en liten scen längst bak, en väldigt bra scen för ändamålet med sex entrémöjligheter. Improvisationsteknikerna var i största del situations- och karaktärsbaserade. Kvällens ensemble (det är olika varje kväll) hade en medelålder på 35 år och jobbar alla med film och tv och Groundlings är en av de tongivande teatrarna i LA med fokus på improvisation och ”sketch comedy” (och ibland stand up) och har funnits sen 1974. Teatern har också en stor skola på olika nivåer som är ryggraden i verksamheten.

Ensemblen består av 30 skådespelare som också är det beslutande organet i teatern, den verkställande organisationen är underställd denna stora grupp i av artister utan en konstnärlig ledning. Heather de Michele som är teaterchef (Managing Director) berättade för mig att när hon anställdes tydligt fick veta att det inte går att runda denna stora grupp i konstnärliga och större ekonomiska beslut. Det finns en styrelse som drar upp riktlinjer, men skådespelarna har sista ordet. Teatern är organiserad som en ideell förening. Heather är från början regissör och skådespelare.

Skådespelarna får inte betalt utan gör detta för att synas och för att de älskar att spela. Att bli medlem i gruppen bygger på majoritetsbeslut av ensemblen och du måste ha tillhört teaterns undergrupper en lång tid innan för att ha en chans till ett medlemskap. När skådespelare lämnar gruppen blir de Alumni-medlemmar, som ofta återkommer och gästspelar. I ett rullande schema får skådespelarna företagsjobb, förutom att de är lärare i skolan, och då tar teatern en mindre del av pengarna. På så sätt ger teatern tillbaka för allt gratisarbete på föreställningar. Heather berättade att dom nästan aldrig går under 1800 dollar för ett företagsgig.

Den andra föreställningen (med helt nya skådespelare) jag såg var sketchshowen ”The Groundlings Holiday Show” som höll en mycket hög nivå på manus och skådespeleri. Tyngdpunkten i scenerna byggde på funny/straight-situationer med full kostym och rekvisita. Några improviserad scener var insprängda för att skapa variation i uttrycket. Denna gång tre musiker som höll tempot i övergångar och i några sångnummer. Väldigt rolig på det hela taget. Många scener kunde dock kortas två-tre minuter. Det var ganska mycket snusk och det är ju alltid roligt.

Jag träffade första kvällens improvisatörer efter show och snackade impro och de var mycket engagerade och det märktes att de sällan diskuterade konstformen. Dom frågade mycket om Sverige. Vi pratade också om mångfald eftersom jag på ensemblens porträtt som hängde i foajén inte såg en enda färgad, asiatisk eller ”hispanic” där. Deras hemsida framhåller att de jobbar med diversity (mångfald) och dom verkade skämmas över detta. Jag sa att vi har det på samma sätt i Sverige, att impro är ett vitt medelklassfenomen och vi kom fram till nyckeln till förändring med detta med är att ta fram förebilder för att hitta skådespelare som återspeglar samhället i stort. Dom berättade också att det finns många, flera tusen improvisatörer i stan och att nu kräver film och tvbolag att skådespelarna kan impro. Min personliga upplevelse är att Groundlings inte är så intresserade att utveckla och prova nytt utan jobbar mer med att hålla kvalitet och skapa bra underhållning.

Groundlings öppnar i januari en ny skola i egna lokaler tvärs över gatan med massor av repetitionssalar och en ny studioscen för att ytterligare växla upp utbildningsverksamheten. Keith Johnstone känner några till, men långt ifrån alla, däremot vet dom vad Teatersport, Micetro och Life Game är. Det verkar också vara täta skott mellan teatrarna och mycket konkurrenstänk

Improtekniker på Groundlings jag inte sett förut:

Teknikmix: ( två-tre improvisatörer) En konferencier bryter scenen med jämna mellanrum och för input från publik hur scenen ska fortsätta: genre, gibberish, Filmregissör, dans. Etc. Det blir väldigt improvisativt och interaktivt.

Julsång med Benjamin Syrsa: (4-8 improvisatörer) Publiken får bestämma ett väsen som ska sjunga en julsång likt Benjamin syrsa gör på julafton (ser du stjärnan i det blå). Publiken väljer titel. De andra skådespelarna spelar djuren som sluter upp bakom och pratar lite innan sången börjar. De är sen med och körar utan att ta över. Kul form för improviserad sång likt ”we are the world”.

Hoppas jag hinner berätta mer snart.

______________________________________________________________________________________________

förlagslogo

Bloggen om improvisationsteater
kommer till dig
med kärlek och omtanke
från Improvisationsstudion Förlag
redaktör: Sara Beer