‹ Tillbaka

Improns underbara tvåsamhet

Jag såg Elin Almén och Maximilian Hansen spela sin föreställning Dårskap nyligen och det var något som fick mig att fundera på vad det är lockar och kittlar lite extra mycket med just den här formen av impro.

När jag ser en duo – en föreställning med två improvisatörer på scen – får jag ofta en känsla av att vi här får vi syn på improvisationsteaterns kvintessens. Två improvisatörer som tillsammans skapar världar inför våra ögon. Allt finns hos dem. All tvekan, spontanitet, fantasi, hugskott, försök, alla processer, all njutning, all förtjusning över de egna och den andras idéer. Det är något förtjusande, nästan intimt med att se två aktörer på scenen som bryr sig så mycket om varandra för vår skull, för scenernas skull.

Duo-föreställningar på improscenen

Det har numera dykt upp flera duo-föreställningar på den svenska improscenen. Som bekant finns en stark tradition med komiker-duon som lutar åt improvisationen men kanske har mest gemensamt med stand up-genren. Hasse å Tages Lindeman har sin givna plats i äldre svenska improvisatörers hjärta. Det finns så klart också rena impro-influenser från USA som t ex TJ and Dave och Middleditch and Schwarz. Men innan det gick att se deras föreställningar på olika digitala plattformar har flera av våra improvisatörer parat ihop sig i den här speciella tvåsamheten.

Jag räknar upp några. Hör av er om jag glömt någon!

Ami Hallberg Pauli och Lotta Malmhester, Josh Lenn och Katarina Wahlberg på International Theatre Stockholm, My Gudmundsdotter och Erik Broström på Presens Impro, Annika Englund och Anders Flodqvist, Jesper Eriksson och Michael Håkansson med föreställningen Köttet och Jesper Eriksson och Lis Rosenqvist med föreställningen Arv och miljö, Dilan och Moa… Ja, ni ser!

Jag ville veta lite mer om hur det är att spela duo. Därför pratade jag med Lotta Malmhester och Jesper Eriksson i Improvisationsstudions café efter en föreställning av Improv All Stars. De har ju båda mycket erfarenhet av den här parrelationen på varsitt håll.

Vad speciellt med att spela i en duo?

– Det är så galet kul! Man får vara väldigt aktiv och det gör något med kreativiteten, att man hela tiden måste ta initiativ. Man står aldrig på sidan och »hamnar i huvudet« och slutar lyssna på det som händer i scenen. Man blir lätt lite intellektuell och planerande i en större grupp, säger Lotta

– Jag upplever också att min lyssning är bättre i duo. Jag började med duo utan att ha sett det förr. När jag började repa med Micke var det speciellt för det att det bara var vi. Det blev som ett vakuum. Men vi vande oss och då kom samspelet som är just vår dynamik. Det är där allting finns. Det blir någonting som just vi har ihop, säger Jesper.

– Ami och jag har spelat duo-föreställningar på olika sätt. Vi hade inte heller sett duo innan. Vi byggde en variant utifrån en föreställning vi hade gjort tidigare på Stockholms Improvisationsteater med en större ensemble med fem historier i olika genrer. Jag var grymt nervös för om det skulle funka med bara oss två. Men det funkade ju! berättar Lotta.

– I en grupp med fler improvisatörer kan någon annan komma in med något nytt i scenen. I en duo får vi stå för det själva. Det är en otrolig tillit man måste ha till sin scenpartner. Det är fantastiskt att gå igenom det tillsammans – att se stress och glädje hos den andra, säger Jesper.

Vad är det som duo-formatet tillför?

– Det blir som ett sub-game för publiken som tänker, »det är ju bara dom två som skapar situationer, miljöer och karaktärer«. Det är en aspekt som publiken tar in. De ser allting. De investerar mer i processen, säger Jesper.

– I repetitionerna kan man också komma mycket närmare leken, vi är två som känner varandra väl som leker. Samtidigt som man måste vara kreativ hela tiden blir man heller aldrig utanför, menar Lotta.

– Det är också mycket lättare att få till bra scener när det inte kommer in någon tredje så fort det blir nån paus. Det kan få vara tyst. Det är inte någon som kommer att rusa in med en ny idé och skapa kaos. Det är en styrka, säger Jesper.

Destillerad impro

Improvisationsteater förknippas ofta med flera aktörer på scen. Våra kurser handlar ofta om att få ihop gruppen så att den kan berätta en historia eller skapa en föreställning tillsammans. Kanske är duon ett sätt att fuska sig till group mind eller så är det ett kraftprov? Men det är en sak som är säker – det händer ofta något magiskt när impron destilleras till en potent brygd gjord på två sammansvetsade fantasivärldar.

Sara Beer

Sara Beer är frilansskribent, dramatiker och pedagog. På Improvisationsstudion håller hon kurser i improvisationsteater och att skriva dramatik. Hon är också redaktör för Impromagasinet.

Dela den här artikeln med någon på...

‹ Föregående artikel

Improteaterns fyra stadier
Artikel tillagd till varukorg.
0 artiklar - kr