Inom improvisationsteatern är engelskan vårt lingua franca, liksom inom så många andra områden då människor med olika modersmål behöver kommunicera på ett gemensamt språk. Att det idag spelas impro på engelska på svenska scener är inte särskilt unikt. I de flesta stora europeiska städer finns idag teatrar med engelskspråkig impro på repertoaren. Det är teatrar som också ofta har kursverksamhet på engelska. Detta gäller även inom större språkområden som tyska, franska och spanska. Dels finns det en kommersiell idé om att locka nya publikgrupper och turister. Dels ger det improvisatörer en möjlighet att nå ut internationellt till exempel på festivaler eller att ta emot gästande artister och pedagoger från andra länder. Dessutom ger det förstås anglosaxiska expats en språklig fristad i främmande land.
I Stockholm finns till exempel på två grupper som framgångsrikt och med hårt arbete skapat föreställningar på engelska.
International Theater Stockholm
När Katarina Wahlberg och Josh Lenn startade International Theater Stockholm byggde de under några år upp en internationell community med improvisatörer, kursdeltagare och publik. De skapade bland annat den populära föreställningen Lost in translation som med den multikulturella publikens hjälp dissekerade svenskheten. Katarina hade gått några improkurser hemma i Sverige innan hon flyttade till New York där hon bodde och arbetade i sex år. Under de åren fortsatte hon med impro på fritiden och spelade dessutom i ett house team på People´s Improv Theatre (The Pit) under tre år.
»Det var som om jag hade höghöjdstränat«, säger hon om hur mycket lättare det var att börja improvisera på svenska igen.
Katarina säger också att man så klart kan hitta strategier för att ändå vara spontan och närvarande utan sitt modersmål. Hon menar att publiken har mycket tålamod med dålig engelska om improvisatören vågar ta situationen på allvar och spelar sin karaktär fullt ut. När hon undervisar på engelska uppmanar hon sina kursare att ta sig tiden och utrymmet att säga det de vill säga.
»När man blir osäker på språket, är det lätt att börja ”krympa”, t ex att inte avsluta meningar, prata tystare, sluddra, slänga in svenska ord osv. Det är bättre att ta sig de extra 5 sekunderna och inte ge upp«, säger hon.
Stockholm Improv Comedy Club
För några år sedan gick Martin Danielsson och funderade på varför det inte fanns någon improklubb i Gamla Stan som spelade på engelska. När han och gruppen The Splash senare fick kontakt med puben The Liffey startade de den populära och välbesökta Stockholm Improv Comedy Club.
»I början kände jag inte igen mig själv som improvisatör, mina associationer blev färgade av Hollywoodfilmer och karaktärer blev klichéartade, men vi repade på engelska två gånger i veckan och efter några månader kändes det mer naturligt”, berättar han.
Under 2023 spelade The Splash på improfestivaler bland annat i Oslo och Berlin.
Tillgången till språket
Det är en begränsning att inte ha tillgång till sitt modersmål i alla möjliga sammanhang, hur duktig man än är på ett annat språk. Och när man spelar improvisationsteater måste spontaniteten och fantasin ta sig igenom ännu ett lager av personligt motstånd – hur tunt det än är. Det är också svårare att hitta ett naturligt samspel i en grupp om man inte delar samma språkliga värld. Att improvisera på vårt lingua franca påverkar improns konstnärliga kvalitet eftersom språket utan tvekan är ett av improvisatörens viktigaste verktyg. Men det ger också ovärderliga möjligheter att möta kollegor och publik utomlands. Och inte minst att möta improvisatörer och publik från olika länder här hemma.
Kära läsare, hur tycker du att det är att improvisera på vårt lingua franca?
Sara Beer
Sara Beer är frilansskribent, dramatiker och pedagog. På Improvisationsstudion håller hon kurser i improvisationsteater och att skriva dramatik. Hon är också redaktör för Impromagasinet.
