Det är alltid roligt när folk blir lite ilskna. Och särskilt när dom skriver en pamflett. Inte ett argt inlägg i sociala medier, utan en old school, hålla-i-handen, tryckt pamflett.
Varför lyckas inte improvisationsteater bli en konstnärlig disciplin?
Det frågar Omar Galvan och menar att det första svaret på den frågan är nedslående; därför att inte ens professionella improvisatörer verkar anse att den teknik de använder och lär ut skulle vara konst. Och ännu värre är att man oftast undviker frågan och tar för givet att impro är ett sätt att skapa lättköpt humor, en metod att förbättra miljön på arbetsplatser, ett alternativ till självhjälpsböcker om personlig utveckling…men inte konst. Sen ställer han den uppfordrande frågan till läsaren: Tycker DU att improvisationsteater är en konstnärlig disciplin?
De här diskussionerna pågår redan på flera håll, bland annat i den här bloggen när vi skriver på om svårigheten att få teaterkritiker att recensera oss eller att få ekonomiskt stöd i form av kulturbidrag.
Men Galvan påpekar också att den konventionella textteaterns förakt mot improvisationsteater inte sällan är befogad. Han går igenom olika anledningar – bristen på god teknik, amatörföreställningar som presenteras som professionella föreställningar, den totala avsaknaden av omtanke kring grundläggande sceniska element (ljus, kostym, scenografi), det fullständigt omedvetna tilltalet (man vet inte vad man vill säga), att man gör allt för att blidka publiken, att när man ser en föreställning får man känslan att man redan sett den… Han blir särskilt rolig i sin drastiska kritik när han skriver att improvisationsteater blivit som en globaliserad företagsidé som producerar ”snabbmatsteater”, där tusentals år av kultur reducerats till ketchup. (lite fri översättning, red.anm.)
Ja, ni hör. Samtidigt kommer den här svadan i form av en eftertänksam och kärleksfull analys av improvisationsteaterns grundpelare. Som ironiskt nog även inleds med den hyllningen till vår »community« och dess liv i sociala medier:
Omar Argentino Galvan, är ursprungligen från Argentina men verksam i Spanien. Han är känd, inte minst i den spansktalande improvärlden, för sin bok From the jump to the fly. Impro Handbook (Del salto al vuelo) och för sina »sound-painting«-föreställningar och workshops.
För ett par år sedan besökte han Sverige och undervisade på Improverket i Göteborg. I höst håller Lotta Malmhester sin kurs Magisk realism på Improvisationsstudion som inspirerats av en av Omar Galvans workshops.
Yes, but… Improv at a crossroads finns nog att köpa/beställa någonstans om man googlar.
